när jag var 16-17-nånting
Under facebooks begynnelse var det lite av en grej att lägga upp alla bilder som tas och sortera dem i album. Kanske för att det, innan facebook, var extremt populärt med sidor som pixbox och bilddagboken. Jag tänker att vi tar oss en liten nostaligsk återblick i albumen.
Mitt första album heter SOMMAR!!!!! och är från 2009.
Den här sommaren kantades av häng med mitt fotbollslag och häng med kompisar. Alltså vad gjorde man ens som sextonåring? Gick runt över allt, hängde på lekplatser, åt cheeseburgare typ? Jag åkte också till Stockholm med alla mina bästisar. Och det var också den här sommaren som jag gick på en riktig fullfjädrad fest för första gången. Första gången en fixade alkohol på skeptiskt vis, hånglade med nån random snubbe i publikhav och första gången en var full med sina bästisar.
Det andra albumet heter typ höst...... och är alltså från hösten samma år.
Då fikade vi alltid på ett nu nedstängt café vid namn Sub och Co, vi hade börjat tvåan vilket en bild på mig och Karl får symbolisera, vi hade typ världens roligaste lagfest och hängde alltid tillsammans med gänget ovanför. Här dejtade jag först en snubbe som gjorde lumpen, spelade massa fotboll, gick på fler och fler fester och spelade massa fotboll, såklart. Och den här hösten träffade jag min första pojkvän på en halloweenfest också.
Nästa album heter vinter och handlar alltså om vintern 2009/2010.
Jag gick ljud på gymnasiet och tampade väldigt länge med en ljudteater som jag spelade in med hjälp av elever på teatern. Jag bytte hårfärger frekvent och undrar: var 2009 mitt snyggaste år? Annars tror jag att det var under den här tiden som lokalfesterna hägrade. Innan vi fick gå ut ordnade Lisa fest hennes mammas förra café typ varje helg. De var alltid bäst. Vi dansade, drack surt vin, spelade Twister, spelade ölspel och vi hade alltid alltid alltid så himla himla himla himla himla kul. Kan sakna det ibland. Speciellt nu när en är äldre och utgången är mer en norm trots att en oftast har som roligast innan.
Det finns ett album för våren under den tiden men det var mest fullt av nykärhet så vi hoppar det och tittar på det albumet som heter tja trästocks.
Det här var alltså min första festvalupplevelse med tältande, skogskissande och vindrickande. Och det var magiskt. Hela den här himla helgen ligger det magi över på något sätt. Jag älskar förresten min rosa Sony Ericson jag håller i på bilden ovan. Kosan jag drack vin ur blev förresten snodd dagen efter.... Vi hade så himla kul. Ja, alltså kan inte ens beskriva. Det var första gången jag blev förälskad i festivallivet. Det bästa jag visste var dagsfyllor, euforin som uppstod bland människor på festival, att vända upp och ned på livet för en helg.. ja ALLT ALLT ALLT. Idag är jag inte lika imponerad av det. Det tog slut ungefär år 2013 när jag var på Bråvalla, härjade sönder i fem dagar, kom hem, dog. Typ så. Men jag kommer aldrig glömma det oförglömliga i festvalerna heller. Det är något visst med att öla i solen trots att klockan bara är tolv, att skratta så en grinar i nåt himla dike och att dricka vin ur konservburkar. Det måste jag ju erkänna.
Det var den nostalgitrippen för den här gången. Jag kan fortsätta göra såna här tillbakablickar om ni tycker det är kul. Eller alltså, jag gör nog det ändå, för jag tycker det är så kul.
Ändå vara sexton-sjutton-nånting.
fin nostalgi! gillar särskilt det långa bruna svallet i vinteralbumet!